Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

torsdag 31 mars 2016

Orange

Från Park Guell

Det är snart en månad sedan Cornelia och jag var i Barcelona. Strax innan hade jag börjat en akvarellkurs. Som uppgift hade vi fått att endast måla med en orange och en blå färg, rena och blandade. Så orange fanns mycket i mitt bakhuvud när vi var i Barcelona.



De här "mosaikplattorna" blev jag väldigt förtjust i.


Antoni Guell var inte rädd för färger, så det fanns gott om orangeinspirerade föremål, mönster och former lite överallt.




Sagrada Familia



En del av taket. Sagrada Familia.



Från Park Guell




Inspirerad av all mosaik jag sett gjorde jag ett par försök med just orange och blått. De går naturligtvis inte att jämföra med allt vackert ovan. 
Men det var roligt att göra!





Jag använde mig av de färger jag köpte där: Permanent Orange och Indigo, båda av märket van Gogh.


tisdag 29 mars 2016

Påsk




Sedan många år tillbaka är det av tradition Familjemässa och en fantastisk Påskbuffé i Matteuskyrkan på Annandag Påsk. En glad och varm och en näst intill fullsatt kyrka. Många "hemvändare" deltar på olika sätt, särskilt i Barn-och vuxenkören. Ett påskdrama hör också till. Här är det kvinnor som kommer till graven för att smörja Jesu kropp. Men graven är tom. 




Var inte rädda, säger ängeln till kvinnorna. Jesus är inte här. Han har uppstått! Gå och berätta för lärjungarna vad som har hänt. Lärjungarna har gömt sig på hemlig plats bakom låsta dörrar. De är rädda. Jesus kommer till dem. Han visar dem sina händer och fötter med spikhålen i. Han visar sin sårbarhet - och de känner igen honom. Det är det som är "beviset" på hans uppståndelse. En kropp som har blivit berörd av det onda och smärtsamma - men övervunnit det! Jesus kan öppna det stängda, ta sig fram över taggtrådsstängsel, överskrida gränser - och alltid vill han fred!






Några dagar hade vi vår dotter och hennes sambo hemma, de fick njuta av det fina vårvintervädret. På påskaftonen var jag ledig och kunde följa med ut. Lite (traditionell) korvgrillning blev det bl.a.






Mycket snö har vi kvar. Även om den sjunker ihop något för varje dag...



måndag 28 mars 2016

Mycket uppståndelse!




Nej, nu måste jag skriva ett nytt blogginlägg. Jag kan ju inte stanna på långfredagen. Det har hänt mycket sedan långfredagen... Påskens dagar rymmer mycket innehåll och dramatik.

Det började redan på onsdagen för min del, med påskspel för skolan. Vi var många, unga och äldre, som genom ett dramatisera  påskens budskap berätta för barn och lärare om varför vi firar påsk. Alltid roligt med "frivilliga" som vill vara med och spela, år efter år. En del tar ledigt från jobb och skola för att vara med.




På långfredagen blev det två gudstjänster för min del; i Överluleå kyrka tillsammans med kyrkokören som framförde några satser ur The Crucifixion - mycket fint! och på kvällen i Matteuskyrkan, Korsvägsvandring.



På Korsvägsvandringen fick vi - genom att vandra runt i kyrkan till olika stationer - följa Jesu sista väg till korset. 



Påskdagen firade jag med bl.a. Trivselträffen från Sävast i Bredåkers kyrka.




Kristus är uppstånden, ja, han är sannerligen uppstånden!


Dagens härliga Familjemässa i Matteuskyrkan 
berättar jag om i nästa inlägg.



fredag 25 mars 2016

Långfredag



Allt togs ifrån Jesus. Nu tas också hans kläder av honom. "...de delade upp hans kläder genom att kasta lott om dem" (Matteus 27:35). Hur kunde dom?! Så förnedrande, så skamligt - och samtidigt vardag och inkomst för soldaterna. 

Hur kan man göra pengar på andras olycka, sorg, död, flykt...? Hur kan man?! Hur kan vi? Var går gränsen?




"När de kom till den plats som kallas Skallen (Golgota) korsfäste de honom" (Lukas 23:33). Spikarna slås genom Jesu händer och fötter och tvärbjälken fästs vid korsets stam. Jesus är utlämnad och utblottad. Helt förenad med alla hjälplösa, övergivna, sårade och förnedrade människor. Det enda han har kvar är sitt namn; Immanuel, Gud med oss. Övergiven - för att alltid vara nära.

Jesus ropade med hög röst: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.
Det finns förlåtelse. Det var därför Jesus led och dog.

Och sedan:
Det är fullbordat.

Han som är Livet dör - för att vi skall leva.
Det till synes hopplösa, omöjliga, det som ser ut som "vägs ände" - kan ändå vara början till något nytt. 


Alla bilder de senaste inläggen är gjorde av konstnär Lars-Erik Gunnars. Tryck gärna på länken och se mer av hans konst och vem han är.

torsdag 24 mars 2016

Jerusalems döttrar




En stor folkmassa följde med, också kvinnor som sörjde och klagade över honom. Jesus vände sig om och sa till dem: Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, gråt över er själva och era barn (Lukas:23:27, 28)

Kvinnorna sörjer och klagar, förfasar sig över "dom där", hur det har blivit i vårt samhälle... De har åsikter om politiken och kyrkan. De är "sympatisörer", men - föreställer jag mig - åskådare. De är på avstånd. De tar inte riktigt till sig, tar inte in att det är för dem som Jesus lider. 

Gråt inte över mig, gråt över er själva. Jesus pekar bortom sig själv. Jag uppfattar Jesu ord något kärva. Över människans öde finns det anledning att fälla tårar! "Döm inte andra. Se på er själva". Jesu lidande var för mänskligheten, för var och en av oss.  Det får vi ta till oss. Och komma närmare... och vara med. Vandra med.


onsdag 23 mars 2016

Veronika



Jesus går genom folkmassan. Svetten rinner ner över ansiktet. Folkmassan är stor. Ingen vågar ta parti för honom. Vad skulle de andra säga?

Men plötsligt bryter sig en kvinna ut ur massan. Veronika stiger fram och gör en insats. Hon vågar. Hon gjorde det hon kunde. Hon tog en bit tyg och torkade av Jesu ansikte. Hans ansiktes bild fastande för alltid i henne - och hennes ansiktes bild stannade för alltid kvar i honom.

Varje god handling har ett ovärderligt värde. Alla kan vi göra någonting.

tisdag 22 mars 2016

Faller och faller...


Denna dag är en fallets dag. Många har fallit, fallit djupt. Många har fallit döda ner, ännu fler skadade, många har fallit och faller och faller igen till marken av sorg, i förtvivlan, i uppgivenhet, i rädsla...


Domen är avkunnad och vägen till avrättningsplatsen ligger framför Jesus. Svårt misshandlad och blodig förs Jesus ut inför allas blickar som en brottsling. Inte bara för att bära den tunga korsbjälken utan också allas synd och skuld.



Utmattad av tortyr och med sin tunga börda stapplar och faller Jesus. Handfallna står folk där och ser, men gör ingenting eller vet inte vad de ska göra... Här är den stora frågan. Hur gör vi nu?! Vad gör vi med allt lidande, all djävulsk ondska, alla oskyldiga som drabbas, allt orättvist...


Jesus faller flera gånger på sin väg mot korset. Det finns en likgiltighet för dem som fallit. För dem som ligger på marken. Ett slags avståndstagande. Många vänder sig bort.

Den vars krafter inte räcker till, som vacklar och faller, tyngs inte enbart av den fysiska bördan, utan också av människors ovilja, egoism, förakt...

Men bilden berättar också att det finns dem som bär, som är beredda att dela tyngden, att gå med - som Simon från Kyrene. I dag och en lång tid framåt är det många som bär, som sliter och bär tungt tills de själva nästan stupar... i Belgien, i Europa, runt om i världen.
Här - från ett tidigare blogginlägg - kan du läsa mer om Simon från Kyrene.

Tänk om de två på bilden hade kunnat hjälpas åt! Så mycket lättare och bättre det hade varit för dem alla. Så mycket längre de hade kunnat gå och så många fler de hade kunnat hjälpa, rädda, stödja...

Låt oss hjälpas åt. Vi kan alla falla... av olika anledningar.

måndag 21 mars 2016

Rädslan dominerar


Stilla veckan har börjat. Min plan är att från och med idag lägga ut ett inlägg varje dag till och med långfredag. Jag använder mig (med tillåtelse) av Lars-Erik Gunnars bilder och de tankar vi delade på en Korsvägsvandring som vi hade tillsammans med Lars Magnusson i Porsökyrkan för ett par veckor sedan. 

På Jesu väg till korset mötte han många människor. De fanns där runt omkring. Jag var också där. Och jag tror att du också var där... Eller: Är där. För i en betydelse går Jesus den här vägen om och om igen, i våra medmänniskor, med oss...




Jesus ställs inför Pontius Pilatus och en domstol.  "Jesus lät han prygla och utlämnade honom sedan till att korsfästas" (Matteus 27:26). Jesus var utan skuld. 
Pilatus tvår sina händer. Han vet att Jesus är oskyldig. Men han vågade inte stå för det, för sin popularitets skull, för sin bekvämlighets skull, i fruktan för kejsaren och folkmassan.

Det döms många domar. Mycket av vårt dömande av varandra bygger på rädsla. Och kanske av bekvämlighet.

Här är alla rädda. Folkets ledare för Jesus. Folket för ledarna. Pilatus för folket och kejsaren. Och allt går ut över Jesus.

Observera bildens tydliga språk: Trots Jesu låga läge och utsatthet är han större än alla andra. Han är den ende som vågar göra det rätta utan rädsla och våld.


(Läs gärna om hur Lars-Erik Gunnars tänkt när han gjort bilderna i Kyrknyckeln, Svenska kyrkan i Luleås tidning. Kommer till alla hushåll i Luleå. Du kan också läsa den på nätet HÄR!  )

söndag 20 mars 2016

Retreat



Några dagars retreat på Stiftsgården i Skellefteå.
Några dagar i tystnad och reflektion.



Underbara måltider med vackert dukade bord.





Fin miljö.


Det mycket fina och rofyllda kapellet.
Här firade vi Morgonmässa och Aftonbön.
Liksom lyssnade på meditativa tankar av Lennart Åström.


En bön vi bad på aftonbönen.



Här är ett annat blogginlägg från en tidigare retreat på Stiftsgården

måndag 14 mars 2016

Parc Guell



Jag fortsätter med ett blogginlägg till från Barcelona.
Jag älskar Gaudis färgglada mosaik!




En dag besökte vi parken Parc Guell, som är skapad av arkitekten Gaudi. Det var en lååång, brant backe upp till parken, som i gengäld bjöd på en fantastisk utsikt. På bilden precis ovan kan man till höger se katedralen Sagrada Familia. En del av parken är gratis, en annan del kostar. Vi tyckte det var värt att betala inträde och komma lite längre in i parken och se Gaudis olika skapelser. 
.





Mosaik fanns det överallt, på murar, tak...



Det var lite som att gå i en sagobok.





Tillsammans med många andra, satt vi länge på de långa och vackra mosaik bänkarna och njöt av solen denna dag. Medan vi satt där fick vi bevittna ett frieri :-)


Det var många som följde dramat. Skulle hon (med ögonbindeln) svara ja?! Att döma av jublet och applåderna så sa hon ja :-) (Klicka på bilden så ser du bättre.)


Och här sitter självaste Antoni Gaudi själv.

Vill du se bilder från Sagrada Familia så har jag ganska många på bloggen, bl.a i inlägget Det ofärdiga  http://ingetnyttundersolen.blogspot.se/search/label/Barcelona