Välkommen!


Det mesta som händer oss människor, som vi har behov av, tänker och tror är i grunden detsamma i alla kulturer, samhällsklasser och genom årtusenden. Ingenting är nytt under solen. Men det är inte mindre viktigt eller intressant för det. Tvärtom!
Här delar jag tankar och upplevelser som har anknytning till mitt liv. Ofta är det genom dikter, citat och böner, som jag tycker om. Du får gärna kommentera inläggen. Hur man gör läser du på sidan Om bloggen.

torsdag 31 maj 2012

Sista maj

Det händer mycket just nu på jobbet och privat.
Privat så handlar det i första hand om barnen. Det är examensarbeten, flytt, framtidsfunderingar, väntan på besked...


 Mitt i allt detta så ska man komma ihåg att äta, sova, betala räkningar, tvätta, handla - och plantera så att inte de dyrbara plantorna blir förstörda...


 Vi har inte haft häck sedan vi bodde i Västerljung (utanför Trosa) i början av 90-talet. Det var en fin häck av Avenbok. Det går inte här uppe. Vi hoppas att den här häcken (Svartaronia) ska bli fin.


Tråkigt att man måste klippa ner den...


I kväll har jag ätit citron till kvällsmat - och lite till... 
Det kändes som om min kropp behövde det.


Nu ska jag vila mitt trötta huvud och försöka lita på det jag själv har påmint om i ett griftetal idag; vi kan bara ta en dag, ett ögonblick i sänder... och om vi kan, får vi mitt i allt som händer lita på att allt ju vilar i min Faders händer (Sv Ps 249).

Jag förtröstar på dig, Herre,
jag säger: Du är min Gud.
I din hand ligger mina dagar.
Psaltaren 31:15-16a, Bibel 2000

onsdag 30 maj 2012

Så lev Guds nu


I dag har alla anställda i Nederluleå församling bjudits på vårlunch utanför prästgården. Det var både trevligt och gott. Men kallt!


 Rätt som det var när vi satt och åt så kom både hagelskur och regn. Trots att jag tyckte att jag hade klätt mig varmt, så blev jag så genomfrusen så att jag känner av det fortfarande ikväll. Jag får absolut inte bli sjuk nu! Jag har sju gudstjänster framför mig från och med i morgon till och med på söndag (då räknar jag dop-, vigslar och begravningsgudstjänster också).

 Alla ser något sammanbitna ut! Men stämningen var faktiskt mycket god!

Vi sjöng med hopp och stor längtan om den blomstertid som kommer
"med blid och livlig värma"...
"Dig, glädjesol, vi hälsar. Värm upp vårt sinnes köld"...

En stund visade sig solen för oss och värmde oss i nackarna - ja, det var ju så det skulle vara... den finns i alla fall kvar och har inte helt glömt bort oss. Vår tur kommer nog. Min semester börjar snart - jag vill ha SOMMAR-semester!

Vi sjöng också Tore Littmarcks härliga psalm Över berg och dal (nr 752 i Den svenska Psalmboken med tillägg, Verbum). Jag citerar vers2:

Minns att var sekund
är en liten stund
av evigheten hos Gud,
och när dagen lång
du hör fåglars sång,
hör du himmelens egna ljud.
Så lev Guds nu.
Av Guds nåd får du
ta mot var stund ur hans hand.
Och när dagen lång
du hör fåglars sång,
hör du himmelens egna ljud. 

Så lev Guds nu - oavsett sol eller hagel.

måndag 28 maj 2012

Pingst

  

Precis lagom till pingsthelgen slog våra få pingstliljor ut.


I går på Pingstdagen var det också Mors dag.
Maken och jag tillsammans med mina två bröder var och gratulerade min mamma.
Rosorna fick hon av mina bröder.


Mamma bjöd på egenhändigt gjord smörgåstårta. Det har hon alltid varit bra på.
Som den "riktiga" mamma hon är, så fick vi - rättvist - var sin bit med oss hem :-)


I dag är det Annandag Pingst. Fast det inte längre är någon helgdag, så har jag fått läsa dagens evangelietext och fira mässa med röd stola (det är så sällan!) på "Andakt med nattvard" på LTU idag. Som tur var kunde min kollega Pär Landfors (porjektledare för Kyrkan på Campus) tolka till engelska för deltagarna som kom från andra länder. Det är något speciellt att få mötas så där "över gränserna" (nationalitet och samfund mm) - precis i pingstens anda. Direkt kan man känna en tillhörighet och gemenskap trots att man inte har träffats förut.


lördag 26 maj 2012

Sommarvärme och utearbete


En pingstafton med sommarvärme och utearbete. Här håller Owe på med att såga ner en Korallkornell (vet ej om det är rättstavat) som blivit allt anskrämligare med tiden.


Naturligtvis hoppar kedjan av hela tiden på den gamla elsågen...


Nu är busken borta och istället har vi planterat fyra klottujor.


Den gamla säckkärran som stått bortglömd i ett skjul har fått en chans att bli synlig igen, ska väl få sig en liten genomgång så småningom...


Svartaronia har inköpts idag från Fagernäs trädgård, ska bli en liten häck-snutt. Kul med bär som man kan göra något av...


Mer Tuja...


Skönt med växter som sköter sig själva också... glada för att äppelträdet klarat vintern, det ser ut som det ska blomma... äppelträd som blommar tycker jag är så vackert.

Glad för en skön dag!
 

Nu gör jag något nytt.
Det spirar redan,
märker ni det inte?
Jesaja 43:19

Det som förut var är förbi,
nu förkunnar jag något nytt.

Jesaja 42:9


Glad pingst!

fredag 25 maj 2012

När vingarna bär



Igår lyssnade jag till kyrkoherde Richard Marklund som anknöt till pingsten, Anden och Hjälparen. Att våga lita på "att vingarna bär".

Han gav som bild hur det är när man lär sig cykla. Det är först när man vågar släppa kontrollen och håller på att tappa balansen som man finner balansen och kan cykla.

Efteråt hörde jag någon säga till kyrkoherden att det är likadant med simning. Där handlar det också om att våga lita på att det bär utan att man har kontroll.

Oj, tänkte jag. Jag som varken cyklar eller simmar! Hur står det till med min tro?!
Rädsla och kontrollbehov kan verkligen hindra en att leva, att få uppleva hur "vingarna bär" - eller hur Guds gode ande, Hjälparen kan vara med och "bära" också i de okontrollerbara och garantilösa situationerna.

I morse fortsatte tankarna... kom på att för min del handlar sjungandet om samma sak. Jag vågar inte sjunga för jag är inte säker på att jag prickar rätt ton - hur ska man kunna veta när man öppnar munnen och tar ton att man landar rätt?! Det är för mig en gåta. Och hindret.

Jag tänkte vidare: Det måste finnas fler situationer i livet då man går utan att ha några garantier för att det bär.
Jag är rädd för mycket, men ibland vågar jag gå in i helt nya och okända situationer, andra gånger stanna kvar där jag helst skulle vilja fly, eller ge av mitt ömtåliga innersta - eller ta emot från andra deras ömtåligheter - utan att ha den minsta koll på vart det leder, om det bär... Utan bara får lita på att precis när jag tappar balansen/kontrollen så finner jag den - det där hisnande ögonblicket då allt mitt hopp står till Anden, Hjälparen, att hon ger luft under vingarna... att det bär...

Känslan när det fungerar ligger nog nära begreppet "frihet", tror jag. Egentligen är det nog de stunderna jag allra mest känner att jag lever. Och vill leva för.

Kanske kan jag övervinna någon mer rädsla som hämmar att leva så som jag vill...



torsdag 24 maj 2012

Du har aldrig begärt av mig

En lång och bra arbetsdag. Det jag tänker berätta lite grand om låg mellan en begravningsgudstjänst och ett begravningssamtal. Det var i sjukhuskyrkan på Sunderby sjukhus.



Min kollega Gertrud Malmberg, sjukhuspräst, avtackades idag för sina 8 år i Nederluleå församling.
I början av juni börjar hon som kyrkoherde i Råneå församling.
Efter mässan i Stillhetens rum bjöds det på smörgåstårta, bullar och rulltårta. Riktigt festligt!


Många ville förstås tacka Gertrud och önska henne lycka till i fortsättningen. Här på bilden ses hon tillsammans med sin kollega i sjukhuskyrkan Laila Sehlberg (till vänster).


Och här med en annan kollega i sjukhuskyrkan Gerd Boström. Fotona är tagna med min mobil, därför inte med den allra bästa kvalité.

Till mässan hade Gertrud önskat sig en speciell sång som framfördes av Lars-Magnus Magnusson. Text och musik är skriven av Tomas Boström. Jag citerar första versen av två.

Du har aldrig begärt av mig
Du har aldrig begärt av mig att jag ska skriva kärlekssånger.
Du har aldrig begärt av mig att jag ska måla ditt porträtt.
Du har aldrig begärt av mig att jag i ångest, skuld och ånger
jämt ska veta vad som är riktigt och alltid tro det som är rätt.
Får jag hålla din hand?
Får jag kalla dig vän?
Får jag dela ditt ord och din tro?
Får jag komma ibland
till din blomstrande äng
där ett frö av förlåtelse gror?

Något av den här kravlösheten har också Gertrud i sin attityd mot andra, liksom i sin förkunnelse.

Jag önskar dig, Gertrud det allra bästa i framtiden; Guds välsignelse!
Jag kommer att sakna dig mycket i prästkollegiet!


tisdag 22 maj 2012

Vilar glad. I din famn.

 Taklampa från Nederluleå kyrka. Tyckte att den påminde om lamporna i Slottskyrkan...

Eftersom jag var ledig och det inte var särskilt inbjudande att gå ut mitt på dagen, så tittade jag på prinsessan Estelles dop i Slottskyrkan på TV, trots att jag inte är särskilt rojalistisk av mig. Däremot är jag för dop!

Tyckte att det skulle vara lite roligt att se om Ärkebiskop Anders Wejryds dopgudstjänst för en blivande tronarvinge skilde sig mycket från de dopgudstjänster som jag som en enkel komminister (= präst) leder för barn  i Luleåtrakten (för det mesta). Och det gjorde det faktiskt inte! Själva dopordningen var exakt som den står i Svenska kyrkans handbok. Ärkebiskopen följde den väldigt ordagrant.

Allt runt omkring var ju däremot speciellt förstås... men själva dopgudstjänsten var ungefär som för vilket barn som helst. Det är rätt, tycker jag. Ja, tre präster brukar det förstås inte vara som tjänstgör samtidigt i en dopgudstjänst. Att kronprinsessan Victoria bad tackbönen för deras barn är inte speciellt ovanligt, det är det många föräldrar som gör, eller andra anhöriga.

Personligen skulle jag önskat att föräldrarna hade valt en av våra fina doppsalmer - eftersom Estelles dop blir en förebild för många andra föräldrars val. Likaså hade jag önskat att de att bett den "nya" översättningen av Herrens bön (som inte är så ny längre!) Vår Fader, istället för Fader vår.



Här kan du läsa mer om Estelles dop och Ärkebiskopens tal

Här intill finns också Ärkebiskopens blogg.



I Slottskyrkan vara dopfunten helt gjord av silver. I Nederluleå kyrka (=Gammelstads kyrka) är dopfunten i marmor och är senmedeltida. Här kan du läsa mer om Nederluleå kyrka

På dopgudstjänsten för Estelle sjöng Elin Rombo till harpa Vilar glad. I din famn.
Citerar en del av sången:

.....
Det är kärleken som bär min förtröstan genom livet.
Så jag söker dig, jag ropar överallt ditt namn 
 tills jag är i din famn;
vilar glad i din famn.
Vilar glad. I din famn.
Nära vill jag vara.
Lugn vid din varma själ.
Jag är en barnsång bara.
Den är enkel och menar så väl.
.....
Musik Benny Andersson
Text Kristina Lugn

Här kan du läsa om dop i Nederluleå församling
Välkommen att höra av dig!

måndag 21 maj 2012

Blomningstid


I dag finns det inte så mycket annat att säga än att det är skönt med ljus, sol, grönska och blomstring. Trots att jag levt i många år och upplevt lika många vårar, så är det ändå alltid lika fascinerande.


Fylld av längtan vaknar våren,
fri från vinterns band.
Varmt och vänligt rör oss ljuset,
som en ängels hand.
Solen smeker värme mot jorden,
väcker allt till liv
och för vår skull står hon åter
i sin blomningstid.

....
Tack för alla dessa under,
som sker år från år
hoppets ljus i mörka stunder
våra ögon når.
Hjärta som av missmod har mattats,
än finns hopp om frid.
I gemenskap går vi åter
mot en blomningstid.

Text: Ingela Forsman, 1993 ur Psalmer i 2000-talet, nr 943 v1 och 3





Sent på eftermiddagen lyser solen så vackert på de nyutslagna löven på björken utanför vardagsrummet. Jag njuter av åsynen. Men det är nästan omöjligt att fånga på bild...

söndag 20 maj 2012

Rum



En lång arbetsvecka är slut (7 dagar). Och jag med! Somnade i soffan när jag kom hem. Jag försökte flera gånger resa mig för att gå till köket och göra lite kvällsfika - men jag orkade inte! Jag blev kvar i soffan tills maken kom hem - då hjälptes vi åt att göra lite att äta.
Konstigt det där med tröttheten. Hur man kan hålla igång och hålla igång - och så stannar man till och bara sköljer tröttheten över en.

Veckan avslutades med en blues- och gospelgudstjänst i Porsökyrkan ikväll. Kyrksalen var fullsatt och emellanåt kändes det som om hela kyrkan gungade. Mycket duktiga sångare och musiker! Tack Pär (som tog initiativet till kvällens gudstjänst)!



För mig handlar det nu om ett par dagars vila från arbetet och jag kom att tänka på en text av Lars Björklund ur boken Modet att ingenting göra, Libris, 2003 - en bok om det svåra mötet. En bok som jag kan rekommendera!

RUM
Tystnaden
ger rum för mig
Rum för min trötta tanke
min rastlöshet och min oro
min djupa sorg
och min vrede

Allt ryms i tystnaden
Inga ord
sätter gränser
och förbjuder

Tystnaden 
ger rum för Gud
Rum för min stora längtan
min kropp och min vilja
min svaga tro
och mitt tvivel

Allt
fylls i tystnaden
Inga ljud
spärrar in
och slår sönder.

Önskar oss alla möjligheten till rum av tystnad.

lördag 19 maj 2012

Vad är heligt?

Vad är heligt, egentligen?
Vad är heligt för dig? För mig?
Låt oss vara rädda om det.

Jäkkvik


Vad är det som är heligt?
Det finns en tänkvärd dikt som heter så av 
Christina Lövestam ur Livets ande, le mot mig, Verbum, 2001


Jäkkvik

En gammal bön av Augustinus (354-430):

Andas i mig
Andas i mig, heliga Ande,
så att jag tänker heliga tankar.
Mana mig, heliga Ande,
så att jag gör det som är heligt.
Dra mig närmare dig, heliga Ande,
så att jag älskar det som är heligt.
Styrk mig, heliga Ande,
så att jag skyddar det heliga.
Vakta över mig, heliga Ande,
så att jag ger akt på det som är heligt.
Augustinus


fredag 18 maj 2012

Hjälparen kommer

För min del handlar det nu om förberedelser inför söndagen, Söndagen före pingst. Hjälparen kommer är temat. Hjälparen är ett annat namn på den heliga Anden. När Jesus ska lämna lärjungarna sänder han den heliga Anden, Hjälparen till dem, osynlig men ständigt närvarande hos dem och i dem.
Det finns många bilder och symboler för den heliga Anden.

Som en källa med friskt vatten

Som en eld

Som en vind

Anden finns hos oss som en eld, en vind, en ständigt frisk källa till nytt liv. Kraftfullt och nära, men inte märkvärdigt eller konstgjort, utan naturligt. Levande. Livgivande.

Välsignelse
Må Guds goda Ande
andas genom dig liv och ljus.
Må du andas frid,
må du andas glädje,
må du andas vishet,
må du andas kärlek.

Martin Lönnebo

torsdag 17 maj 2012

Gungan

En dikt som följt mig sedan jag läste den härom kvällen. Efter mötet med den här dikten så anar jag gång på gång de där tunna trådarna som dikten talar om både i mitt eget och andras liv. Och det kittlar till inom mig på något märkligt sätt... tänk att man kan leva livet så... så skört... så tillitsfullt...


Gungan
Du gungar
i gungan
med tunna trådar
av ljus

trådarnas fäste
kan du inte se
de försvinner
bakom förståndet

men du gungar
i tillit
som ett barn

Kristina Wallbing, juni 2011

här kan du läsa Kristinas dikter 



onsdag 16 maj 2012

Dagens ros!


Lite dagboksanteckningar från min arbetsdag:
Dagen började med en glad överraskning! En uppmärksam arbetskamrat upplyste oss om att vi i Porsökyrkan hade fått Dagens ros två dagar efter varann i Norrbottens-Kuriren!! Med lite olika innehåll. Så roligt och uppmuntrande!

Vi har samtalat och förberett innehåll och ordning för Blues- och gospelgudstjänsten på söndag kl 17 i Porsökyrkan. Det blir spännande och lite annorlunda... Kom och lyssna, du som bor i närheten!


Några av oss har också varit och kikat på ett "Dopträd", som vi planerar sätta upp i kyrksalen. Varje barn som döps i Porsökyrkan får ett rött hjärta med sitt namn på och datumet på dopdagen. Hjärtana hängs nu upp på väggen - för att vi ska komma ihåg barnen och be för dem. Vår plan är att ha ett träd att hänga upp hjärtana i istället. Det skulle kunna bli riktigt fint... En gång per år bjuder vi in dopfamiljerna till gudstjänst och för att hämta barnens hjärtan.

Telefonsamtal, mail, bokningar och förberedelser inför söndagens gudstjänster innan arbetsdagen för min del avslutades i Nederluleå kyrka.


I brudkammaren i Nederluleå kyrka träffade jag två förväntansfulla och lyckliga par - efter varann - i samtal inför vigsel under sommaren.


Det har varit soligt och vackert idag, lite varmare i luften än tidigare dagar i veckan. Från dag till dag ser man nu att det blir lite grönare på gräsmattorna, löven är på gång och fler och fler blommor efter husväggarna. Underbart!


Trevlig helg!

tisdag 15 maj 2012

En emmausvandring

I går bokade vi tid med Kristina Wallbing, Boden. Hon kommer till en Kafékväll i Porsökyrkan den 17 oktober och läser sina dikter. Jag tycker väldigt mycket om hennes dikter! I kväll har jag suttit och läst hennes dikter från Poeter.se här  Hur många fina dikter som helst! Hon har verkligen en förmåga att använda språket på ett varsamt och nära sätt. Med hennes tillåtelse citerar jag en dikt från mars 2008 och fler blir det så småningom...



En emmausvandring

Det var på grusvägen
precis bortom det gamla röda kapellet
 jag mötte främlingen

det var där stigen ner mot sjön
korsar vägen
och det måste ha varit natt
försommarnatt
för det var ljust
men inga fåglar hördes

han kom gående med långa trygga kliv
såsom den går som
känner till vägen
och vet vart den leder

men när jag kom så nära
att jag såg hans ansikte
kände jag inte igen honom
tänkte att han kan inte vara
härifrån trakterna
kanske bara någon tillfällig besökare

men så log han mot mig
igenkännande och vänligt
som om han visste vem jag var

och jag fick en känsla av
att jag mött honom förut
ja, jag fick en känsla av
att jag alltid känt honom
nära, mycket nära

Stegen upphörde.

så stilla det var, så tyst
bara doften av hundloka
och försommarvind

han sa endast två ord;
Följ mig.

Det var blåklockor i gräset
vid vägkanten och
smörblommor

och jag följde honom

Kristina Wallbing


måndag 14 maj 2012

August Strindberg

I dag för hundra år sedan dog August Strindberg. Ja, ingen har väl undgått att det är 100-års jubileum för August Strindberg i år. Han föddes den 22 januari 1849 i Stockholm och dog som sagt för precis 100 år sedan idag, också i Stockholm.



När Owe och jag var i Stockholm i januari såg vi vid Rådmansgatans t-tunnelbanestation bilder på Strindberg, hans fruar mm.





Om du klickar på bilden kan du kanske läsa vad som står...

Strindberg var författare, dramatiker och bildkonstnär. Han var den dominerande gestalten i det litterära Sverige på sin tid. Trots att Strindberg var lugn och tystlåten som barn, så var han ständigt omdiskuterad under sina mycket produktiva år. Han lyckades provocera många i sin omgivning. Han var banbrytande inom flera genrer och en nydanare av det svenska språket.

En målning av Strindberg. Rätta mig om jag har fel!

Jag har ikväll läst en del dikter och citat av Strindberg. En del tyckte jag om, och annat inte alls. Jag är ingen Strindberg-kännare - men det finns mycket att läsa om honom och hans verk och liv...
Hittade inte något lämpligt att citera här, tyvärr.

Strindbergs förhållande till kvinnor var väl ganska komplicerat, vilket hans skilsmässor vittnar om. Ändå var han en tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt.

August Strindbergs kvinnor.

Strindberg dog 63 år gammal och begravdes på Norra begravningsplatsen åtföljd av omkring 60 000 sörjande! Vid hans grav står ett enkelt kors av svart ekträ med följande skrift: O crux ave spés unica, som betyder O kors var hälsat mitt enda hopp. 

Vid sin dödsbädd, berättas det, tecknade Strindberg att han ville ha sin bibel, han tog den och gav sina avskedsord till livet, med dottern Greta sittande vid sin bädd. Han sa något om att han hade gjort upp sitt bokslut med detta livet.